Igår bevistade jag något så ovanligt som en cykeltävling. Det i sig är inte så ovanligt, men det var något speciellt med just den här tävlingen. I vanliga fall när jag är på cykeltävlingar ser alla likadana ut. vi har likadana cyklar, lika tighta kläder och ungefär samma inställning till den tävling vi just ska ta oss an eller just gått i mål på.

Och just så är det ju i de flesta grupperingar. Man hänger med andra likasinnade och har det trevligt. Och så tittar man på andra grupperingar och undrar vad de där är för några. De verkar ju jättekonstiga.

Men det var just det här som var speciellt med gårdagen. Crescendo Velo arrangerade Sofia Hillclimb. En träningstävling som kördes i heat om 4 cyklister där de två första upp för kyrkbacken gick vidare. Och startfältet var rejält mixat precis som cyklarna. Alltfrån renodlade racemaskiner på knappa 7 kilo till singlespeedhojar, budracers och till och med en och annan porteurhoj!

En salig blandning och alla kom överens på ett alldeles fantastiskt sätt och jag tror att alla hade roligt. Så ska det vara!

För även om vi på ytan ser ganska olika ut så är det bara för att uttrycker vår kärlek till cykeln och till cyklandet på olika sätt.

Jag tar återigen på mig rollen som pedagog och har för er skull satt ihop följande enkla diagram

Med det hoppas jag kunna visa hur vi förhåller oss till varandra och i vilka företeelser och aktiviteter vi alla kan förenas och ha roligt tillsammans. Givetvis vore det roligt att ylla på raden efter den gula pricken. Initiativ och förslag uppmuntras å det varmaste!

För enkelhetens skull uppfann jag begreppet Happsters. Hoppas ingen tar illa upp.

Vill ni se lite bilder från gårdagen så finns det några här: http://happymtb.org/forum/read.php/1/1465248