Idag avgjordes VM i Koksijde i Belgien. Redan från start gick Niels Albert för fullt och fick snart en lucka som växte och växte. Inför dagens race har man kunnat läsa om att belgarna prioriterade en laginsats och att man hade kaptener som man skulle köra för. Ett tag såg det ut som att Pauwells och Nys var intresserade av att köra ifatt Albert. Men ett försök räckte för att konstatera att han körde som i trans och var ostoppbar. Pauwells och Nys slog av på takten och Alberts försprång ökade. De sista varven bildade hela det belgiska landslaget sånär som på Albert som nu hade en lucka på över en halv minut, en grupp som kom att distansera regerande världsmästaren Stybar med ca två minuter. Mot slutet var de mest tongivande Tom Muessen och Rob Peters. Den senare skulle visa sig vara starkast och ro hem silverpengen. Årets världscupsegrare Pauwells fick nöja sig med brons. Sju belgare på startlinjen, sju belgare i topp. Total dominans. När man såg snitthastigheterna gick det nog inte så mycket fortare än på världscup, men på något sätt kändes det så. Den enda amerikanen som lyckades ta sig i mål idag var Ryan Trebon, fyra minuter efter Albert. Han fick en kanonstart och sa senare följande i en intervju: “Actually I could’ve taken the holeshot but didn’t want to lead it out in the sand so I would not screw things up. I aimed for a top 15 but the running pushed me over the limit” Om det nu är så att man får chansen att vara i ledningen i ett VM-lopp tycker jag man ska ta den. Fel tillfälle att oroa sig för att man ska klanta sig.

Vad cyklisterna från de andra länderna hade för sig var det nog egentligen ingen i det här gänget som tänkte på.